Tips för att bemöta barn med hatiska och extrema åsikter

Fem tips till dig som viktig vuxen

1. Prata med ditt barn och ta dig tid att lyssna. När Rädda Barnen frågade tonåringar om råd till föräldrar svarade de ”prata med dina barn och var den som tar initiativ till samtal”. Fundera gärna kring förutsättningarna för ett avslappnat samtal med ditt tonårsbarn. Om det blir svårpratat att sitta mitt emot varandra vid soffan eller köksbordet kan ni gå en promenad, åka bil eller göra någon aktivitet samtidigt som ni samtalar.
2. Fråga, lyssna och undvik att konfrontera. Ställ frågor för att förstå, inte för att tillrättavisa. ”Jag vill gärna förstå hur du tänker, kan du berätta mer?” Att vilja förstå varför ditt tonårsbarn känner som tonårsbarnet gör bygger förtroende, det innebär inte att du håller med. Kanske finns det viktig information i anledningarna till att tonårsbarnet börjat agera annorlunda. Fanns det någon utlösande faktor till att tonårsbarnet blivit mer extrem i sina åsikter? Finns det en oro bakom åsikterna eller saknar ditt tonårsbarn något viktigt i sitt liv?
   
   Försök undvika att hamna i konflikt. Ett mycket vanligt beteende när någon känner sig konfronterad eller attackerad är att denne försvarar och förstärker sina åsikter. Det vill säga, försök undvika att hamna i diskussioner som snarast går ut på att du som förälder läxar upp ditt barn. Det är lätt att bli upprörd och utbrista ”Du har fel!” eller ”Jag har inte uppfostrat dig till att tänka eller tycka så”. Men sannolikheten att ditt tonårsbarn vill prata med dig kommer inte att öka om tonårsbarnet blir dumförklarad eller överkörd, då finns det sannolikt andra som tonårsbarnet hellre vill dela sina åsikter med.
3. Bryt mönster. Om ni i ändå hamnar i konflikt, försök då att komma ihåg att bakom de aggressiva åsikterna finns fortfarande någon du bryr dig om. För att kunna prata om svåra saker krävs en ofta trygg relation. Backa bandet och börja arbeta på er relation i första hand. Bryt konfliktmönstret genom att istället göra någonting positivt tillsammans som kan stärka er relation. Kanske kan ni laga er favoritmat eller göra en utomhusaktivitet ihop som ni inte har gjort på länge.
4. Inkludera andra viktiga vuxna. I tonåren är det inte alltid ens föräldrar man helst vill prata med. Finns det andra viktiga vuxna i ditt tonårsbarns närhet som hen har förtroende för och kan prata med? En moster, en kompis pappa, kusin, lärare eller vän till familjen?
5. Glöm inte bort dig själv. Det är viktigt att även du som anhörig får stöd med att hantera din oro. Har du någon bekant eller vän som kan vara ett stöd? Om inte, ta hjälp utifrån. Ring oss på Orostelefonen så kan vi bolla ihop, det är gratis och du är anonym. Om du vill kan vi även undersöka vad det finns för vidare stöd där just du bor.
   Läs mer om Orostelefonen om radikalisering