Så minskar du barnens stress – och din egen

Jobbstressen är lätt att ta med sig hem. Och ofta innehåller även vardagslivet där hemma stressmoment. Hur gör man för att skapa lugn med barnen?

Som vuxen är det lätt att känna sig stressad över krav och måsten. I pressade situationer kan humöret svänga och stressen gå ut över närstående. Kanske blir du arg över barnet som vägrar borsta tänder, när klockan tickar och du redan borde vara på jobbet? Ibland är stressen mer långvarig, och kan orsakas av faktorer som ekonomiska svårigheter eller ohälsa. 

Ständig stress skadligt

Enligt Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen, är stress nödvändigt i vissa situationer. Mekanismen finns där för att vi ska reagera snabbt och alert för att klara oss i pressade lägen. Hon menar att det är samma grundläggande mekanismer som går igång vid fara oavsett om det handlar om att få ihop ekonomin eller hinna till jobbet. Vi förväntas även leva upp till normer för hur man ska vara som förälder, yrkesarbetande eller exempelvis kvinna, vilket påverkar stressnivån.

– Lite stress är inte farligt. Problemet är om man inte får återhämtning, utan bara fortsätter i samma tempo. Ständigt pågående stress är inte bra. Det kan vara skadligt för både barn och vuxna, säger Sofia Bidö.

Läs mer: Handbok: Tryggt föräldraskap

Små barn påverkas mer

Vuxnas stress riskerar att påverka barn och vissa barn är mer sårbara än andra. Det kan till exempel handla om barn som redan är stressade av andra faktorer, såsom situationen i förskolan eller skolan. Då kan det bli flera lager som byggs på och påverkar negativt. Barn är också olika stresståliga, beroende på bland annat ålder, funktionsvariation, mognad och temperament.

– Små barn är mycket mer känsliga. De är helt beroende av vuxna och har väldigt svårt att skilja mellan vad som är egna och andras känslor. Först vid cirka fyra års ålder har barn utvecklat sin förmåga att lugna sig och reglera sitt eget känslotillstånd när andra är stressade, säger Sofia Bidö.

Sköra barn mer sårbara

Hon menar att sköra barn drabbas hårdare av stress. En särskilt sårbar grupp är traumatiserade barn, som varit med om svårt stressande händelser. Det kan handla om våld, krig eller påfrestande separationer.

– I sådana fall kan stresshanteringssystemet komma helt i obalans. Dessa barn är i stort behov av lugna och lyhörda vuxna.

Stöd vårt arbete för att hjälpa barn

Bli månadsgivare

Irritation vanligt symptom

Som vuxen är man en modell för sitt barn, det gäller även hur de ska hantera stress. Det vuxna gör tar barnen efter. Rent neurofysiologiskt smittar stressen genom människans spegelneuroner. Spegelneuronerna gör att vi kan känna inom oss det andra människor känner. Ju starkare stressen är desto mer påverkar den alltså andra i vår omgivning. Hos barn kan stressymptom vara irritation, ökad oro, huvudvärk, sömnsvårigheter, mer trots eller mer frekventa bråk.

– När det gäller äldre barn, från sju år och uppåt, kan stressen ta sig uttryck genom mindre dialog. De kanske inte vill störa sin stressade förälder, säger Hanna Weyler Müller, psykolog på Rädda Barnen. 

Mindre barn får kroppsliga symptom

Mindre barn, som inte kan ta avstånd från föräldern, reagerar på andra sätt.

– Små barn får kroppsliga symptom. Det kan handla om att de inte sover eller äter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att små barn bara har några få sätt att visa att något är fel, matvägran kan alltså vara en reaktion på många saker, fortsätter hon. 

Åtgärda vuxenstressen

För att motverka stress hos barn är det viktigt att hitta sätt att lugna ned sig själv som vuxen. Ett viktigt råd är att själv ta tag i situationen. En metafor är flygplanets syrgasmask: Som vuxen måste man ta på sin egen mask innan man hjälper barnet. Enligt Sofia Bidö måste vi ta hand om våra grundläggande vuxenbehov, som att få tillräckligt med sömn, för att kunna hjälpa våra barn.

– Det finaste man kan göra för sitt barn är att söka stöd och hjälp. Det kan kännas svårt och skamligt, men det är viktigt. Att söka på 1177 vårdguiden kan vara ett första steg för att hitta till rätt hjälp, om stressen är långvarig. 

Ett annat tips är att använda sig av sitt nätverk. Att dela med sig av sina problem till vänner och familj och på så sätt få möjlighet att prata av sig, dela erfarenheter samt kunna be om avlastning.

Prioritera egna behov

För att fungera som förälder är det viktigt att prioritera egna behov. Det är också bra att klappa sig själv lite extra på axeln, och tänka att man gör sitt bästa. Ett sätt att förebygga stress som vuxen är att hedra olika övergångar i livet och hitta metoder för lugn. Det kan handla om att ta en promenad från jobbet till förskolan, eller stänga av mobilen då du ska möta ditt barn, menar Hanna Weyler Müller.

– Det är också viktigt att göra roliga saker, som att ta sig tid för att träffa vänner. Som vuxna förmedlar vi till våra barn vad livet är. Positiva aktiviteter visar att livet är njutbart, och inte bara stressigt, avslutar hon.

7 tips: Så hanterar du stressade vardagssituationer

  1. När du stressar upp dig, försök att ta ett djupt andetag och räkna baklänges. Det ger kroppen och hjärnan en chans att lugna ned sig lite.
  2. Utgå ifrån att barnet vill samarbeta. Om det inte gör det beror det inte sällan på för hög krav-eller stressnivå.
  3. Involvera barnet i planeringen. Gör ett schema över morgonrutinerna tillsammans. Utvärdera hur ni tycker att det fungerar efteråt.
  4. Undvik att hamna i maktkamp med barnet. Går det att göra påklädningen till en lek eller på annat sätt avleda?
  5. Tänk på kroppsspråket. Det icke-verbala är jätteviktigt för att lugna barn och undvika upptrappning. Spänn inte ögonen i barnet. Sänk hellre röstläget och sätt dig på huk vid sidan av.
  6. Tid är ofta en källa till stress. Tid är väldigt abstrakt för barn, medan vuxna är helt styrda av tid. För att få barnen att förstå måste vi hjälpa till. Äter barnen frukost i en timme kanske ni kan använda en timer som sätts på en kvart?
  7. Tänk igenom vad som är viktigt i livet, backa och lek detektiv. När uppstår stressiga situationer? Behöver ni kanske göra om vardagsupplägget, gå upp lite tidigare?

 

Foto: Oskar Omne