TeamUp hjälper barn på flykt att bearbeta känslor
TeamUp är en psykosocial metod som hjälper barn att bearbeta och hantera olika typer av känslor. Metoden grundar sig på lek och rörelse, och används framgångsrikt för barn på flykt – nu senast i samband med kriget i Ukraina.
Rädda Barnens Frida Bengtsson utbildar i TeamUp och har nyligen introducerat metoden för våra polska kollegor.
Hur blir barn hjälpta av TeamUp?
– Metodens främsta syfte är att barnet får träna på att hantera olika typer av känslor och vara en del av ett tryggt och stärkande sammanhang där alla blir bekräftade och sedda.
– Det sker med hjälp av lekar och strukturerade rörelsebaserade aktiviteter. De långsiktiga målen är att barnet bygger upp sin trygghet och tillit till andra människor, känner empati, lär sig hantera konflikter och att stötta sina kamrater.
Vilka vänder sig metoden till?
– Den vänder sig till alla barn mellan 6–18 år men den är främst framtagen som stöd till barn som är oroliga eller mår dåligt. Åldersgrupperna är indelade i 6–11 år och 12–18 år.
– Eftersom TeamUp bygger på att man inte behöver kommunicera verbalt kan barn från hela världen delta i övningarna. Instruktioner visas genom rörelser. På så sätt inkluderas alla och är välkomna oavsett tidigare erfarenheter eller språk. Vi välkomnar även barn med funktionsnedsättningar. Då anpassar vi aktiviteterna efter deras egen förmåga.
Var arbetar Rädda Barnen med TeamUp?
– TeamUp används på barnvänliga platser, i skolor för barn på flykt, i flyktingläger och vid gränsstationer. Vi använder och utbildar i metoden även i Sverige.
Hur går det till rent praktiskt?
– Varje session pågår mellan 45 till 60 minuter. Men tiden kan anpassas efter kontexten och det kan även antalet barn som deltar. För barnens välmående är det oerhört viktigt med stabilitet, trygghet och igenkänning. Varje TeamUp-session är därför förutsägbar, har rutiner och en tydlig struktur och aktiviteterna sker vid samma tid, på samma plats och med samma ledare.
–Vi börjar varje pass med en ”incheckning” och avslutar med en ”utcheckning”, så att barnen känner att deras mående respekteras och för att vi ledare ska kunna känna av energinivån i gruppen och anpassa sessionen utifrån det. Efter incheckningen sätter lekarna i gång.
– Varje ny aktivitet har en tydlig början och slut. Varje aktivitet har också ett speciellt syfte och hör ihop med ett visst känsloläge, till exempel rädsla, konflikt, självkännedom, stress, oro och ilska som de får träna på.
Hur brukar barn reagera på TeamUp?
– Barn reagerar olika beroende på vilka behov de har och vilken kontext de befinner sig i. Det vi hittills har sett är att om ett barn är med under en längre tid så har metoden större effekt.
–Uganda är ett sådant exempel där skolor för barn på flykt använder sig av TeamUp dagligen sedan några år tillbaka. Där vittnar lärarna om att barnen blivit betydligt mer fokuserade, bråken mellan elever har minskat och de mår bättre.
Du var i Polen nyligen och utbildade våra partnerorganisationer, berätta.
– Det var väldigt spännande! Vi utbildade 14 deltagare och i slutet av utbildningen besökte vi skolan för barn från Ukraina som vi öppnat i Warszawa. Där fick deltagarna använda sina kunskaper även i praktiken. Vi höll sessionen på gräsmattan utanför skolan och både barn och vuxna deltog ivrigt.
Till sist, har du hunnit få feedback på TeamUp-utbildningen i Polen?
– Ja, våra polska kollegor är väldigt positiva. Jag hade nyligen kontakt med Krzysztof, en kursdeltagare som arbetar på barnvänliga platser både vid gränsen och i Warszawa.
– Krzysztof önskade att han hade haft TeamUp-verktygen redan vid gränsen eftersom han märker en tydlig skillnad på att leda en barngrupp vid gränsen där stressnivån och oron är mycket större än hos de barn som lyckats ta sig till Warszawa.
Om TeamUp
För sju år sedan utvecklades TeamUp i Nederländerna. Det är en metod med fokus på psykosocialt stöd för barn på flykt som togs fram av organisationerna War Child, Rädda Barnen och Unicef. Metoden blev en respons på det stora antal flyktingar som kom till Europa under 2015 då man såg att barns psykosociala behov inte blev tillgodosedda.
Var med och gör världen bättre för barn varje dag!
