Så arbetar vi med barn som flytt till Sverige

Varför jobbar Rädda Barnen med barn som flytt till Sverige?

Alla barn har rätt att överleva och utvecklas. Att bryta upp från sitt hemland och komma till ett nytt land innebär många utmaningar. Det är tufft att lämna sina nära och kära, samhället man är uppvuxen i och minnena från barndomen. Många av de barn som kommit till Sverige har dessutom varit med om fruktansvärda saker, som inga barn ska behöva uppleva.

Trots att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ser vi att många barn som är nya i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda. Därför kämpar vi här och nu för att rättigheterna i FN:s barnkonvention ska bli verklighet för varje barn, oavsett om de kommit till Sverige ensamma eller tillsammans med sin familj, söker asyl eller lever utan papper. För att trygga barn blir trygga vuxna. 

Vad gör Rädda Barnen för att ge barn som flytt till Sverige en bra start?

Vi finns på plats på flyktingmottagningar och asylboenden. Vi säkerställer att barn som behöver det får rätt till behandling av psykolog. Vi ger också psykosocialt stöd runt om i landet, både i grupper och individuellt, men framför allt genom att vara närvarande trygga vuxna. Vi vägleder kring praktiska saker, bidrar med nätverk och stöttar i kontakt med myndigheter, att hitta bostad eller att ansöka till utbildningar.

Vi arbetar för att barn som kommit ensamma ska må bra och ha ett tryggt boende. Vi ger läxhjälp, anordnar lekplatser på boenden och ser till att barn som är nya i Sverige får ta del av lokala fritidsaktiviteter. Vi ordnar sångstunder och sagocafé för att skapa gemenskap och öka språkkunskaper hos barnen och deras föräldrar. Vi ger även föräldrastöd genom samtalsgrupper utifrån föräldrarnas behov. Vi ger kunskap om svensk skola, vård, samhällsfunktioner och om barns rättigheter.

Dessutom arbetar vi långsiktigt för samhällsetablering och inkludering. Vi ger stöd så att människor engagerar sig och får de bästa förutsättningarna att bli en del av lokalsamhället. Vi stöttar asylsökande ungdomar som kommit ensamma, så att de hittar utbildning och kommer in på arbetsmarknaden. Vi utbildar och ger stöd till vuxna som möter barn som flytt till Sverige. I kommuner över hela landet anordnar vi utbildningar i traumamedveten omsorg för att öka kunskapen hos de som arbetar i till exempel skolor och mottagningssystemet.

Vi ger stöd till familjer som blivit fadderhem åt barn som kommit ensamma. Vi sprider kunskap till socialtjänst och vården om rättigheter för barn utan papper och om hur de kan ge stöd. Vi utbildar ideellt engagerade om hur de kan stötta barn efter besked om avslag på sin asylansökan.

Vi påverkar också makthavare och bildar opinion. Vi för dialog, bjuder in till samtal och nätverkar med andra aktörer. Vi svarar på remisser, träffar politiker och deltar i debatter och expertpaneler. Vi tar fram rapporter där barns egna röster lyfts för att belysa situationer där samhället brister i sitt stöd till barn i migration. Och vi genomför upprop och kampanjer riktade till allmänheten för att skydda barn på flykt.

Vad gör Rädda Barnen för att påverka migrationslagstiftningen?

20 juli 2021 fick Sverige en ny utlänningslag. Den baserar sig i stor utsträckning på den tillfälliga restriktiva migrationslagstiftningen som Sverige införde 2016 till följd av det stora antalet människor som flydde till Sverige 2015. Under 2020 arbetade en parlamentarisk kommitté fram det lagförslag som sedan låg till grund för den nya lagstiftningen. Regeringen kompletterade förslaget med några mindre nödvändiga justeringar innan lagen röstades igenom i riksdagen.

Rädda Barnen höjde under hela lagstiftningsprocessen sin röst för att rättigheter för barn på flykt ska respekteras. Vi skrev debattartiklar, uttalade oss i sociala medier, träffade politiker och tjänstemän, arrangerade seminarier, svarade på remisser och tog fram rapporter för att lyfta barns röster. Vi genomförde även en opinionsbildande kampanj för att upplysa allmänheten om vad som stod på spel.

Tyvärr röstades ändå en restriktiv lagstiftning igenom men vi är positiva till de mindre justeringar som regeringen ändå gjorde. En viktig justering innebar att vi bland annat återgick till möjligheter för barn att få uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter samt att vissa vuxna även fick den möjligheten. Då vi fortsättningsvis ser stora brister och risker med lagstiftningen fortsätter vi att trycka på för att Sverige ska får en mer human och barnrättsvänlig migrationslagstiftning.

Vad är Rädda Barnens krav för en human migrationslagstiftning?

Rädda Barnen vill se en migrationslagstiftning som tydligt står upp för asylrätten och respekterar barns rättigheter. Våra grundläggande krav är:

• Sverige har en migrationslagstiftning som tydligt står upp för asylrätten och skyddar barn på flykt. Barn måste få permanenta lösningar för långsiktig trygghet och skydd.
• Barn som har rotat sig i Sverige och barn som är svårt sjuka får stanna. Sverige måste ha en humanitär grund för uppehållstillstånd som tydligt respekterar barnets bästa. Barn ska kunna få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter.
• Barnfamiljer ska kunna återförenas och leva i Sverige. Rätten till familjeåterförening måste säkerställas. Sverige ska inte tillämpa försörjningskrav som i praktiken omöjliggör familjeåterförening

Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet som innebär att alla människor ska ha rätt att söka skydd från förföljelse, krig och konflikter. Sveriges offentliga hållning är fortfarande att vi måste respektera asylrätten, men den ifrågasätts från allt flera håll. Samtidigt innebär många beslut och åtgärder idag, både nationellt och på EU-nivå att man i praktiken inskränker asylrätten. Till exempel genom överenskommelsen mellan EU och Turkiet för att hindra asylsökande från att ta sig till EU och olika former av gränskontroller runt om i EU.

Barn på flykt drabbas särskilt hårt när rätten till asyl inskränks och rättigheter stramas åt. Många tvingas leva kvar i konfliktzoner eller flyktingläger under inhumana förhållanden. Därför vill Rädda Barnen betona att asylrätten måste försvaras och att Sverige måste stå upp för barn på flykt.

Vad innebär den Utlänningslagen?

Utlänningslagen innebär att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel (3 år för flyktingar och 13 månader för alternativt skyddsbehövande) och det ställs krav för att få permanent uppehållstillstånd. Anhöriginvandring är möjlig men det ställs försörjningskrav i vissa situationer. Den humanitära grunden har utvidgats genom att bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter har återinförts och grunden har utvidgats till att även inkludera vissa vuxna. Det är dock fortsatt en undantagsbestämmelse som tillämpas strikt.

Rädda Barnen vill se permanenta uppehållstillstånd som huvudregel, i alla fall för barn. Det finns tydliga fördelar med att bevilja permanenta uppehållstillstånd och det påverkar inte minst barns känsla av trygghet och säkerhet vilket är grundläggande för att barn till fullo ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter enligt barnkonventionen. Permanent uppehållstillstånd borde allra senast beviljas vid förlängningen av tidsbegränsade tillstånd. Som regel ska skyddsbehovet vara avgörande för fortsatt uppehållstillstånd - inte försörjningskrav eller andra former av krav.

Att få leva med sin familj är en grundläggande rättighet och en förutsättning för att både barn och vuxna ska må bra och kunna bygga upp ett nytt liv i Sverige. Rätten till familjeåterförening måste gälla alla som får uppehållstillstånd i Sverige. Eventuella försörjningskrav får inte vara så högt ställda att det i praktiken blir omöjligt för familjer att återförenas. Med nuvarande lagstiftning ser vi dock att de krav som ställs är för höga för många skyddsbehövande.

Den humanitära grunden eller så kallade ömmande omständigheter är tänkt som en ventil i systemet som innebär att personer kan få stanna i Sverige även om de inte uppfyller kraven för flyktingstatus eller status som alternativ skyddsbehövande. Det kan till exempel röra sig om svårt sjuka personer eller personer med stark anknytning till Sverige. Majoriteten av de som fram till 2020 hade omfattats av denna grund är barn (cirka 70 procent enligt Migrationsverket). För barn ska kraven ställas lägre än för vuxna. Rädda Barnen vill att uppehållstillstånd ska kunna beviljas om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter för vuxna, eller särskilt ömmande omständigheter för barn. Därför välkomnar vi den utvidgning som gjorts i nu gällande utlänningslag.

Hur arbetar Rädda Barnen med ensamkommande barn och unga?

Barn och unga som kommit ensamma är en viktig målgrupp för oss och vi driver en rad projekt för att möta deras behov. Under 2015 då över 35.000 barn kom ensamma till Sverige, ofta efter en livsfarlig flykt hit, intensifierades vårt arbete. De senaste åren har vi på olika sätt arbetat för att säkerställa att de barn och unga som kommit ensamma får sina rättigheter tillgodosedda. Detta genom akuta insatser där systemet brister och att långsiktigt stärka ungas förutsättningar genom allt från fritidsaktiviteter till studie- och yrkesvägledning. 

Barnen och ungdomarna som kom 2015 drabbades särskilt hårt av Sveriges bristande beredskap att ta emot och hantera ett ökat antal asylärenden. Rädda barnen har mött många av dessa barn och unga och sett hur de fallit mellan stolarna ända sedan de kom. Nu har de flesta fyllt 18 år eller blivit uppskrivna i ålder genom ifrågasatta åldersbedömningar.

Kontrasten mellan vilket stöd som kan fås innan och efter 18-årsdagen är mycket stor. Bland annat förlorar de vi 18-årsdagen rätten till en god man och kan tvingas flytta till en annan kommun. På grund av detta har många hamnat i olika former av utsatthet där deras tillvaro i Sverige hängt på en skör tråd, många gånger beroende av eller utlämnade till andras välvilja och kompetens att stödja dem på vägen och leda dem rätt. De vi möter är främst i åldern 18–22, men kan vara både yngre och äldre. De har tillfälliga uppehållstillstånd, är i asylprocess, har aldrig sökt asyl eller har fått avslag på sin asylansökan. Alla lever på olika sätt och av olika anledningar med en obestämd väntan utan att veta när, eller ens om, något kommer att hända.

Rädda Barnen stöttar dessa barn och unga på flera sätt. Vi ordnar till exempel mötesplatser, tillhandahåller psykologisk behandling, ger socialrättslig rådgivning och information, länkar till andra relevanta aktörer, förmedlar bostadskontakter och hjälper till att söka studieplatser och jobb. Vi driver också påverkansarbete för att underlätta situationen för målgruppen.

Varför jobbar ni med unga över 18 år?

Vi anser generellt att övergången från barn till vuxen i dagsläget är för skarp. Särskilt för ensamkommande barn som över en natt blir av med många stödinsatser och som vars möjligheter till skydd drastiskt försämras vid 18 års ålder. Därför anser vi att det behövs stöd och insatser även för de ungdomar som inte längre är barn i juridisk mening.

Vi arbetar fortsatt en del med de ensamkommande unga som kom till Sverige 2015 som ensamkommande barn men som på grund av långa väntetider och ibland ifrågasatta åldersuppskrivningar inte bedömdes som barn utan som vuxna. Vi ser fortsatt stora behov hos den gruppen unga. Därför arbetar vi i dagsläget fortsättningsvis i en rad projekt över landet med de unga som har uppehållstånd via den så kallade nya gymnasielagen.

Om Sveriges migrationspolitik

Vill ni att alla migranter i världen ska komma till Sverige?

Det är stor skillnad på migranter i allmänhet och de som flyr på grund av förföljelse, krig eller konflikter. Oavsett är det är aldrig fråga om att alla 82 miljoner människor på flykt skulle ta sig till Sverige. Både för att inte alla vill komma hit eller för att det är omöjligt på grund av stängda gränser, avsaknad av lagliga vägar eller ekonomiska orsaker.

Rädda Barnens utgångspunkt är att alla människor har rätt att söka asyl, och inte bara i Sverige. Vi arbetar särskilt för att barn världen över ska få sina rättigheter tillgodosedda och ha en möjlighet att leva ett liv i trygghet, fritt från våld och förföljelse.

Rädda Barnen (Save the Children) finns i 118 länder runtom i världen och stöder barn i utsatthet på olika sätt. Vi vill att Sverige ska ha en migrationslagstiftning som tydligt respekterar barns rätt till skydd i enlighet med barnkonventionen och andra internationella konventioner, oavsett hur många som behöver skydd. Barns rättigheter riskerar att åsidosättas om flera av de förslag som kommittén presenterat röstas igenom.

Har inte Sverige en av Europas mest generösa migrationslagstiftningar?

Den allmänna uppfattningen är att Sverige har en väldigt generös lagstiftning men så är inte fallet. Sveriges tillfälliga lagstiftning 2016-2021 låg på EU:s miniminivå och var strängare än många andra länders. Nu gällande utlänningslag är något generösare men fortfarande stram. På grund av komplexiteten i olika länders lagstiftningar är det svårt att säga exakt vilket land som är mest restriktivt. Säkert är i alla fall att majoriteten av EU-länderna har en humanitär ventil i migrationslagstiftningen samt rätt till familjeåterförening både för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Jämförelser mellan olika EU-länder kan till exempel göras här: https://www.asylumineurope.org/reports

Vi är väl beroende av direktiv, förordningar och beslut på EU-nivå?

Sverige är beroende av många beslut, direktiv och förordningar på EU-nivå, särskilt vad gäller migrationspolitiken. Det finns dock utrymme för enskilda stater att utforma sin egen migrationspolitik. Det har länge pågått ett omfattande arbete på EU-nivå att ta fram ett nytt asylpaket som ska reformera EU:s gemensamma migrationspolitik. Det är dock oklart när nya regler kommer att antas.

I väntan på ytterligare direktiv och förordningar måste Sverige säkerställa att vi som land har en human, rättssäker och hållbar migrationspolitik. Vissa delar av lagstiftningen, såsom den humanitära grunden, är dessutom något som främst regleras på nationell nivå.

Är det inte bättre att hjälpa på plats?

Det är viktigt att hjälpa både på plats i konfliktområden, under flyktvägen och på plats i mottagarlandet. Rädda Barnen finns på plats i ursprungsländer, längs hela flyktvägen och hjälper barn på flykt runtom i hela världen. Vi gör allt vad vi kan för att barn inte ska behöva fly från första början.

Människor flyr i regel till närliggande länder och det är i första hand grannländer till konfliktområden som tar det största ansvaret för människor som flyr. Sverige är ett rikt land på en rik kontinent som har en moralisk plikt att hjälpa människor i nöd. Vi har både möjligheter och resurser att avlasta de länder som idag tar ett stort ansvar och det är vår humanitära skyldighet att göra vad vi kan.

En human migrationslagstiftning handlar också om att ge de asylsökande som kommit till Sverige en rättssäker och human asylprövning som fullt ut respekterar mänskliga rättigheter och som ger dem rimliga chanser att kunna leva ett bra liv i Sverige.

Situationen på de grekiska öarna är fruktansvärd, vad gör ni för barnen som finns där?

Rädda Barnen engagerar sig i många olika frågor samtidigt. När det gäller situationen vid de grekiska öarna samarbetar vi med Rädda Barnen i andra EU-länder kring gemensamma uttalanden och aktioner. Vi har skickat brev till Sveriges migrationsminister och krävt att Sverige deltar i de omfördelningsinitiativ som tagits av vissa EU-länder. Vi kräver att Sverige hjälper till ta emot asylsökande barn som är fast på framför allt Lesbos. Vi har också skrivit  pressmeddelande och spridit våra krav i social medier. Det arbetet fortsätter.

Om ditt engagemang

Hur kan jag påverka Sveriges migrationslagstiftning?

Om du tycker att Sverige behöver en mer human migrationslagstiftning som tydligt respekterar asylrätten och barns rättigheter; att familjer som splittrats ska ha möjlighet att återförenas i Sverige och att svårt sjuka barn eller barn med stark anknytning till Sverige ska få möjlighet att stanna kan du till exempel skriva ett brev eller ringa till en politiker. 

Du får gärna höra av dig om du vill ha tips och råd. Du får också gärna bli medlem i Rädda Barnen så att vi kan arbeta ännu mer för barn på flykt och påverka deras livsvillkor.

Varför ska jag engagera mig?

Ditt engagemang är alltid viktigt för att barn och unga på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Många politiker upplever att det finns en stark opinion för en restriktiv migrationspolitik, vilket delvis också stämmer. Därför behövs din röst för barn på flykt nu mer än någonsin.

Vi måste visa att vi fortfarande är många som vill stå upp för asylrätten, att vi vill se långsiktigt hållbara lösningar för barn, att rätten att leva med sin familj måste respekteras och att barn med ömmande skäl ska få stanna i Sverige. Vi måste visa att vi fortfarande är en röst att räkna med och tvinga regeringen och riksdagen att respektera barns rättigheter, oavsett migrationsstatus.

Rädda Barnens arbete internationellt

Vad gör Rädda Barnen på EU-nivå?

Rädda Barnen finns på plats i tretton europeiska länder, varav nio är medlemmar i EU (Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna, Litauen, Tyskland, Italien, Spanien och Rumänien). De fyra andra länderna där Rädda Barnen finns som medlemsorganisation är Norge, Schweiz, Island och Storbritannien. Rädda Barnen har dessutom programverksamhet där vi hjälper migranter och asylsökande i t.ex. Bosnien & Herzegovina (Balkan Migration and Displacement Hub). Arbetet samordnas av Save the Children Europe, vårt kontor i Bryssel som leder kontakterna med EU:s institutioner (främst Europaparlamentet och EU-kommissionen). 

Efter krisen 2015, då över 1 miljon människor kom till Europa, påbörjade EU en reform av det gemensamma asylsystemet. Denna långdragna och konfliktfyllda process har lett fram till att en ny migrations- och asylpakt presenterades av EU-kommissionen under slutet av 2020.

Lagförslagen debatteras fortfarande inom EU och det är oklart när lagförslagen kommer att träda i kraft och i vilken form. Medlemmarna inom Save the Children arbetar tillsammans för att se till att EU nu tar tillfället i akt att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barn och familjer som flytt till Europa. Arbetet fokuserar på att påverka så att lagstiftning och policys genomsyras av ett barnrättsperspektiv och håller en hög standard för hur barn och familjer ska behandlas.

Målsättningarna för vårt arbete i EU är desamma som i Sverige – värna barn och familjers grundläggande mänskliga rättigheter enligt bland annat barnkonventionen, däribland asylrätten och rätten att leva med sin familj. Vi driver också frågan om permanenta uppehållstillstånd, att en mer solidarisk och rättvis fördelning av asylsökande uppnås mellan medlemsländerna och att människor i sjönöd räddas och får ett värdigt mottagande. Vi arbetar också för att säkerställa rättssäkerhet i asylprocessen och att barn har tillgång till barnanpassat mottagande, barnvänlig information mm.

Vi påverkar politiken genom dialog med beslutsfattare nationellt på på EU-nivå, omvärldsbevakning och analys av policys och lagförslag, kunskapsspridning genom externa evenemang och rapporter mm. Ett exempel är rapporten Protection Beyond Reach från 2020, som beskriver hur situationen för barn i migration har utvecklats sedan 2015 i ett antal europeiska länder. Ett annat exempel är vårt arbete för att Sverige och andra EU-länder ska ta emot asylsökande från Grekland.

Vad gör Rädda Barnen på global nivå?

Children on the move, internationellt arbetar Rädda Barnen med att stötta både barn som flytt sina hemländer på grund av krig och konflikter, men också barn som migrerat pga fattigdom och brist på tillgång till mat, utbildning och hälsa och sjukvård. Vi talar därför om children on the move eftersom alla barn har rätt till trygghet och skydd och till att få sina rättigheter tillgodosedda oavsett var de befinner sig eller varför. Vi arbetar för att inkludera barn i de samhällen de befinner sig och stöttar barn hela vägen, vi finns i deras hemländer, under flykt och migration och vid mottagandet när de kommer fram.

Vi undersöker också hur situationen för barn ser ut för att kunna uppmärksamma problem och förbättra vårt stöd. Alla våra rapporter, material och handböcker finns på Rädda Barnens Resurscentrum