Att delta i hemlighetsmakeri som lärare

En lärares berättelse:

"Jag och min kollega äter alltid lunch med våra elever strax efter klockan elva. Det är två klasser med nyanlända elever från olika delar av världen. Jag försöker alternera vilka jag sitter med men oftast kommer en flicka som vi kan kalla "L" och sätter sig med mig. L är nyanländ och bor med sin mamma, pappa, yngre bror och syster. L har endast en vän i skolan, dock i en annan klass och årskurs. Hennes vän kommer från samma område i deras ursprungsland och talar samma språk. Den flickan kan vi kalla "E". 

E lever under starkt hedersförtryck 

Jag vet ganska mycket om E:s bakgrund och livssituation och vet att hon lever under ett starkt hedersrelaterat förtryck. E får inte titta på svensk TV, använda dator, ha egen mobil eller röra sig utanför hemmet ensam efter skolan. Hon kan nu efter flera år uttrycka egna åsikter om harmlösa ämnen, något som var oerhört svårt för henne i början. E:s föräldrar har försökt att förhindra henne från att delta i sex- och samlevnadsundervisningen, hon uteblir från simundervisning, friluftsdagar och utflykter med skolan. E:s yngre bror som är närmast henne i ålder har bytt till vår skola och han cirkulerar nu stundtals i korridorerna på högstadiet trots att han går i mellanstadiet.

L:s situation är svårbedömd

Jag vet också att flickornas familjer umgås en del, och på rasterna är flickorna oskiljaktiga. L verkar inte ha samma omfattande begränsningar som E. Hon har egen mobil och egen dator hemma som hon verkar kunna disponera fritt. Hennes mamma har aldrig själv fått gå i skolan men båda föräldrarna verkar måna om dotterns välbefinnande och skolgång. L har aldrig själv sagt något som fått mig att misstänka att hon kontrolleras som E. L deltar lite motvilligt på klassfester och friluftsdagar samt har varit med på simlektioner några gånger. Jag upplever dock att E som varit längre i Sverige försöker sätta agendan även för L genom att aldrig delta i dessa aktiviteter. Den exakta situationen för L är svårbedömd men det står klart att E:s situation även påverkar L som deltar i smygandet och hemlighetsmakeriet runt E.

Risker kring hemlighetsmakeriet

Tjejerna frågar mig nämligen nästan varje längre rast om de får stanna kvar i klassrummet och sitta vid datorn. De får ofta göra det men inte alltid. Ofta hoppar de över lunchen för att få sitta så länge som möjligt. Jag känner mig väldigt kluven inför detta av flera skäl. Jag oroas av vad följderna skulle bli om Elise bror får vetskap om detta och jag upplever att flickorna i och med detta blir ytterligare segregerade från de andra eleverna."

Reflektion och råd

Prata med rektorn om E:s situation

E:s liv begränsas av familjen och skolan behöver agera för att hon ska få ta del av sina rättigheter. Det behövs synnerliga skäl för att rektor ska befria elever från vissa aktiviteter i skolan och detta kan ej delegeras till andra, till exempel lärare. Det är därför viktigt att rektor får kännedom om att E inte deltar i all undervisning och aktiviteter så att hen kan ta sitt övergripande ansvar.

Prata med föräldrarna och kuratorn

Både E och föräldrarna behöver få kännedom om skolans uppdrag och allas lika rätt till utbildning. Skolans kurator bör kopplas in för att tillsammans med läraren stötta och stärka E. Fråga E vad hon tror händer när skolan informerar föräldrarna och när föräldrarna förstår att det inte är möjligt att förhandla bort rätten till utbildning. Lyssna på henne och hjälp henne att sätta ord på den utsatthet hon befinner sig i då hon lever i två olika "system": ett i skolan och ett annat hemma.

Skolan har anmälningsplikt

Om E inte vill att skolan ska informera föräldrarna är det en varningssignal som skolan behöver ta på allvar. Detsamma gäller om föräldrarna får information men ändå fortsätter att hindra E från att vara delaktig i all undervisning och i alla aktiviteter. Skolan har anmälningsplikt vilket innebär att oro ska anmälas till Socialtjänsten.

Det är viktigt att det framkommer att det rör sig om ett hedersärende. Om läraren och kuratorn känner sig osäkra och vill ha råd och konsultation kan de ringa det nationella kompetensteamet (010-223 57 60, kl 9-16 vardagar) för att anonymt ta upp ärendet och få hjälp att planera vad som ska göras och i vilken ordning.

Adressera lillebrors beteende

När det gäller E:s lillebror är det viktigt att personalen på skolan reagerar genom att ifrågasätta varför han håller till i högstadiets korridor och sedan hänvisa honom till mellanstadiets korridor. Skolan ska även uppmärksamma lillebrodern och se vilken utsatthet han befinner sig i. Att axla uppgiften att kontrollera en syster hindrar broderns egen utveckling och skolan kan välja att synliggöra detta för föräldrar och elever som ett led i värdegrundsarbetet på skolan.

Tjejernas inverkan på varandras situation

Att E sätter agendan för L är en farhåga läraren har. Det behöver inte vara på detta sätt. Familjers kontroll av flickor behöver inte bero på den tid familjen bott i Sverige. Det skulle i det här fallet kunna vara tvärt om; att L:s till synes större frihet kan underlätta för E att se att livsutrymmet kan skilja sig åt, trots att de har samma bakgrund. Om läraren märker att L blir mer begränsad i och med umgänget med E behövs åtgärder för att motverka detta.

Rutiner kring användade av datorer och telefoner

Läraren låter tjejerna få sitta vid datorerna i klassrummet på rasterna och känner sig kluven. Kommer det göra tjejerna än mer segregerade från de andra i klassen och vad händer om E:s lillebror får kännedom om det? Det här är en fråga som bör tas upp med all personal på skolan. Hur ska skolan göra när elever inte har tillgång till datorer hemma eller inte har egen mobiltelefon? De flesta unga spenderar en stor del av sin tid på nätet och vad händer med de elever som inte får eller kan vara där? Kan skolan låna ut bärbara datorer, läsplattor eller mobiler till elever som inte har egna?

Normer upprätthålls genom medverkan i hemlighetsmakeri

Försök att motverka hemlighetsmakeri och smygande så att inte skolan upprätthåller de normer som begränsar eleverna. Fråga E vad hon själv tror händer om lillebror får kännedom om att hon sitter vid datorn på rasterna.

Dokumentera händelser och samtal

Skriv minnesanteckningar med datum för att dokumentera händelser och samtal som rör elever som till exempel E och L. Dessa anteckningar kan vara mycket värdefulla i ett senare skede för att hjälpa elever som utsätts för familjens begränsningar och krav.

Dokumentera även samtal som rör framtidsdrömmar och de mål som eleverna eventuellt har. Det är en stor risk att tjejerna kommer att utsättas för press att gifta sig och om de i skolan har uttryckt andra mål och drömmar för sin framtid kan dessa anteckningar fungera som bevismaterial nu när barn och unga har ett förstärkt skydd i och med den nya lagen mot barn- och äktenskapstvång.