Om du som vuxen eller förälder är orolig för ett barn
Om du som förälder eller vuxen är orolig för att något har hänt ett barn, till exempel att det utsatts för en kränkning, eller i värsta fall ett övergrepp, är det lätt att låta oroskänslorna ta över. Det finns några vanliga fallgropar som kan vara bra att känna till så att du kan undvika dem.
En vanlig fallgrop är att vi inte pratar med barnet för att det känns jobbigt och svårt. Vi försöker intala oss att det nog inte är så farligt. Barnet kan då uppfatta att den vuxne inte klarar av eller vill prata om svåra saker. Och om barnet har något att berätta – om ett övergrepp, om mobbning eller något annat – kanske det låter bli.
En annan fallgrop är att vi börjar agera för snabbt och glömmer bort att lyssna aktivt på barnet. Vi börjar kanske förhöra barnet eller andra personer, ställer ledande frågor, läser barnets sms och dagbok eller går igenom barnets dator. Då är risken att barnet känner att det här är något jättefarligt och inte vågar berätta. Börjar vi göra egna utredningar kan det också försvåra arbetet för riktiga utredare som polis eller socialtjänst.
Om du är orolig för ett barn
- Var vaksam på dina egna reaktioner.
- När du tar upp ämnet med barnet – utgå från den konkreta händelsen eller situationen som gör dig orolig.
- Undvik att pressa fram svar – säg att du finns där om barnet vill prata, men att det också finns andra vuxna och nämn några som finns runt just detta barn.
- Förklara att det aldrig är ett barns fel eller ansvar om någon gör något som är fel eller förbjudet mot barnet!
Hjälp oss hjälpa barnen!
Konkretisera din oro
När du känner dig orolig, försök då först förstå själv vad det är som gör dig orolig. Är det ett SMS eller en chatt du råkat läsa, eller ett visst beteende? När du sedan tar upp frågan med barnet är det bra att utgå från den konkreta händelsen utan att ställa pressande frågor. Dra inte förhastade slutsatser om att det handlar om sexuella kränkningar eller övergrepp. När jag såg att det här hände eller när jag av misstag läste sms:et, då blev jag orolig. Jag undrar vad
det betyder.
Kanske får du ett svar eller en reaktion som lugnar dig. Men du kan också få ett svar som oroar dig ännu mer eller inget svar alls. Då måste du bestämma dig för om du ska gå vidare och prata med andra vuxna eller söka professionell hjälp. Försök inte pressa fram ett svar om barnet inte vill svara. Fortsätt istället att finnas tillgänglig för barnet. Jag blev orolig och jag vill att du ska veta att om du är med om något som känns dåligt för dig så hoppas jag att du vet att du kan berätta för mig, men det finns också andra du kan prata med. Det handlar om att barnet ska veta att om någon gör eller säger något som inte känns bra, så är det okej att berätta det för en vuxen. Berätta också att det finns hjälp att få och att det aldrig är ett barns fel eller ansvar.
Sexuella kränkningar och övergrepp
- Sexuella kränkningar och övergrepp innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person.
- Sexuella övergrepp kännetecknas av att den vuxne eller ett annat barn utnyttjar barnets beroendeställning och utsätter det för handlingar som barnet inte kan förstå, inte är moget för, inte med full insikt kan ge samtycke till och som kränker barnets integritet.
- Övergreppen kan vara både fysiska och icke-fysiska. Exempel på icke-fysiska övergrepp är att barn tvingas posera, titta på pornografiskt material eller göra sexuella handlingar mot sig själv framför en webbkamera.
Samtyckeslagen
Sedan 2018 har vi i Sverige en samtyckeslag som innebär att det är olagligt att göra något sexuellt med någon som inte deltar frivilligt. Som vuxen är det viktigt att prata om samtycke med barn och tonåringar.
- Samtycke innebär att du får bestämma vad du gör med din kropp och att andra bestämmer över sin kropp.
- Det är viktigt att alltid försäkra sig om att andra vill. Om du vill göra något med någon annans kropp, måste den andra samtycka, det betyder att du måste veta att den andra vill och ”tycker samma”.
- För att veta om du har samtycke behöver du fråga. Du får inte muta, tjata eller hota. En person som inte svarar eller är tveksam har inte gett samtycke.
