Rapport med nyanlända ensamstående mammors röster
Asylsökande och nyanlända utrikesfödda mammor och deras barn är några av de mest utsatta grupperna vad gäller psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet och utanförskap. Den här rapporten är en unik studie där Rädda Barnen belyser hur dessa mammor ser på sin egen och sina barns livsvillkor.
Maten den blir bara dyrare och dyrare. Jag kan inte köpa det mina barn behöver. Pengarna räcker inte. Hur ska jag kunna leva? Jag är mycket orolig och ledsen.
Slutsatser i rapporten
- Ekonomisk utsatthet - Att leva med begränsade ekonomiska resurser och på egen hand försörja barn är en utmaning för mammorna. Konsekvensen av den låga dagersättningen för asylsökande är att barn lever i fattigdom under en särskilt avgörande fas i livet. Oregelbundna arbetstider och svårigheter med barnomsorg lyfts som ett problem som försvårar etableringen på arbetsmarknaden.
-
En otrygg boendesituation - Boendesituationen, med många flyttar mellan olika delar av Sverige och otrygga boenden upplevs som mycket påfrestande, i synnerhet för barnen. Flera mammor menar att de inte fått en ordentlig förklaring till varför det var nödvändigt att flytta och att ingen hänsyn tas till hur detta påverkar barnens psykiska hälsa.
-
Utdragna asylprocesser - Att genomleva utdragna asylprocesser eller att ha fått avslag men inte kunna lämna Sverige bidrar till en situation av stor maktlöshet och frustration. Barnkonventionen ses inte som en lag som gäller för deras barn.
-
Gemenskap och hopp - Kvinnorna beskriver den sociala gemenskapen som gruppträffarna med Starka mammor - Trygga barn erbjuder som en livlina. Där kan de stötta varandra och få en möjlighet att tänka på annat än personliga problem. De får även möjlighet att göra roliga saker tillsammans med sina barn.
Vi har flyttat nio gånger. Min dotter är mycket ledsen. Hon vill inte flytta. Hon lär känna kompisar och sen måste vi flytta, hon får nya kompisar och sen måste vi flytta igen.
Rädda Barnens rekommendationer
för att förbättra situationen för ensamstående mammor som är nya i Sverige och deras barn.
- Regeringen och riksdagen bör vidta åtgärder som minskar barnfattigdomen för ensamstående och utrikes födda mödrar och deras barn, då de är särskilt sårbara och överrepresenterade i barnfattigdomsstatistiken.
- Den svenska jämställdhetspolitiken och etableringsinsatser som riktas till utrikes födda bör i en större utsträckning anpassas för ensamstående mödrars situation.
- Dagersättningen bör höjas så den ligger i nivå med riksnormen för försörjningsstöd, utifrån rätten till en skälig levnadsstandard. Enligt barnkonventionen ska inget barn diskrimineras på grund av sin migrationsstatus.
- Barn, unga och ensamstående föräldrar med erfarenheter av att leva i ekonomisk utsatthet bör i högre grad involveras i forskning och utredning om orsaker och konsekvenser av barnfattigdom i dagens Sverige.
- Kommuner bör erbjuda ett föräldrastöd som är behovsanpassat och flexibelt, också utifrån ensamstående föräldrars livsvillkor. Beakta föräldrarnas perspektiv när föräldrastödsprogram utformas och implementeras i praktiken.
- Migrationsverket ska garantera hållbara boendelösningar för ensamstående barnfamiljer som erbjuder en god standard samt ger barn en trygg och säker miljö.
- Migrationsverket bör undvika att tvinga barnfamiljer att flytta. Vid alla beslut som rör barn, inklusive boendeplacering eller flytt, ska en individuell prövning av barnets bästa göras.
Jag måste vara stark för mina barns skull. Den här gruppen har hjälpt mig med det. Som person blir jag lätt irriterad men tack vare den här gruppen har jag lärt mig att kontrollera mig och hantera min stress bättre.
Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden.
