Barn och självkänsla – minska sociala mediers påverkan

Hur kan sociala medier påverka barn och unga?

Meja är 12 år och kommer från Haninge utanför Stockholm. Hon använder främst Instagram och Snapchat när hon kommunicerar med sina vänner.

– Det är klart att man vill ha många likes. Om jag lägger upp en bild och ingen gillar så börjar jag ju fundera och leta efter fel, säger hon.

Meja menar att hon påverkas mest av taskiga kommentarer. Det kan bli något som fastnar i huvudet och inte vill försvinna.

– Jag kan sitta i skolan och fundera. Då kan det vara svårt att koncentrera sig på skolarbetet, tankarna bara snurrar kring vad som var fel på mitt inlägg.

Var närvarande i barnets värld

Enligt Poa Samuelberg, psykolog på Rädda Barnen, ger det snabba gensvaret på sociala medier oerhörda kickar, vilket gör att man vill lägga ut mer och mer. Det gör att barn lätt anpassar sig efter den norm som gäller för bilder i dag. Får du fler likes när du poserar på ett visst sätt tenderar du att göra det mer.

– När det gäller negativ påverkan från sociala medier är barn mer sårbara än vuxna. De har tillgång till färre perspektiv och svårare att förstå konsekvenser, säger hon.

Som förälder är det viktigt att vara närvarande i barnens värld på nätet. Var intresserad, ställ frågor och markera tydligt att barnet kan prata med dig om saker som händer på sociala medier. På så sätt kan du som förälder stödja och stärka barnets möjlighet att navigera på nätet.

Tänk över ditt eget beteende

Barn tar efter och påverkas av sina föräldrar, och det gäller även beteenden på sociala medier. Som förälder är det därför viktigt att vara en bra förebild. Genom att säga åt barnet att fixa håret för en bild till Instagram överför du som förälder att det är okej att redigera och försköna verkligheten.

– Fundera på vem du själv vill vara på nätet och vad du själv lägger ut på sociala medier. Vad är syftet och hur tänker du kring mottagarna? Hur påverkas de av skrytbilden från semestern? säger Hanna Thermaenius, även hon psykolog på Rädda Barnen.

Hon menar att det är viktigt att prata med barn om frågor som rör nätet i vardagen, precis som man intresserar sig för vad som hänt i skolan.  

– Vi vuxna är bra på att hjälpa barnen att bli schysta kompisar och samhällsmedborgare, men när det gäller guidning för hur man ska agera på nätet ligger vi lite efter, säger hon.

Hur stärker man barns självkänsla?

Till skillnad från verkliga livet är kommunikationen på sociala medier lite mer oförutsägbar. Det går inte att veta hur inlägget kommer att användas, var det kommer att ta vägen eller vilka som läser det. Det kan också leva kvar för alltid, vilket kan väcka oro. Detta kan få särskilda konsekvenser för ungdomar som håller på att utforska sin identitet och sexualitet.

– Att undersöka och testa kan innebära att man i morgon vill vara någon annan. Det kan kännas knepigt när man lagt ut andra bilder och inlägg som finns kvar, säger Poa Samuelberg.

Som förälder är det viktigt att se till att sociala medier inte blir den enda bekräftelsetråden. Ju fler sociala sammanhang barnet har, desto bättre är det. Det kan exempelvis handla om att barnet har en fritidsaktivitet.

Hur användningen av sociala medier påverkar självkänslan varierar. Trygga barn är mindre sårbara för negativt gensvar, medan redan utsatta eller känsliga barn kan påverkas mer. Samtidigt behöver inte användandet av sociala medier vara negativt. Tvärtom kan olika chattgrupper och forum på nätet vara en skyddad fristad. Nätet innebär också en större värld där det finns möjlighet att utforska vem man är. 

– Om du exempelvis är den enda i klassen som har blått hår och ingen gillar det, så kanske du kan hitta en grupp på sociala medier där alla gillar det. På så sätt kan sociala medier ge dig flera olika nätverk, vilket är positivt, avslutar Hanna Thermaenius.

Övningar för att stärka barns självkänsla

I Rädda Barnens app Safe Place finns enkla övningar som kan hjälpa för att komma till ro och må bättre. I appen finns också kunskap om stress och svåra känslor. Safe Place är gratis, anonym och framtagen av Rädda Barnens psykologer.