Så upplever unga i Sverige ekonomiska svårigheter
Ny rapport
”Ibland på fritids åker man på utflykt. Så man är missing out. Nästa dag pratar alla om det. Det är jobbigt.” Så beskriver en ungdom hur det var att inte ha råd att gå på fritidshem. Citatet återfinns i Rädda Barnens nya fördjupningsrapport som beskriver barn och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter.
Rädda Barnen har arbetat med att motverka barnfattigdom under lång tid. Vi sprider kunskap, bedriver aktivt påverkansarbete gentemot beslutsfattare och genomför direkta insatser för barn och deras familjer.
I Rädda Barnens rapport ”Missing out” – Barn och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter som släpps idag, delar barn och unga som bor i områden där barnfattigdomen är hög, med sig av erfarenheter och perspektiv på ekonomiska hinder i vardagslivet. Svårigheterna är framför allt kopplade till skola, fritid och andra sociala sammanhang.
Rapporten i korthet:
- Barn och unga känner av föräldrarnas ekonomiska svårigheter och de uttrycker ett stort ansvarstagande i förhållande till familjens ekonomi.
- Ekonomiska svårigheter hindrar barn att delta i aktiviteter på fritiden såväl som i skolan. Det kan handla om att behöva sjukskriva sig från klassresan, att inte kunna gå på fritidshem eller inte kunna delta i en organiserad fritidsaktivitet med kompisar.
- Ekonomiska hinder i sociala sammanhang kan innebära en rädsla för att exkluderas socialt.
- Barn hanterar och bemöter ekonomiska svårigheter på olika sätt. Barn uttrycker olika strategier såsom att stötta varandra i den närmsta kompiskretsen. Men det förekommer också känslor av skam och försök att dölja varför de inte kan delta och följa med jämnåriga på aktiviteter.
Rapporten visar att det finns flera ekonomiska hinder för barns rätt till en meningsfull fritid och kostnadsfri utbildning, vilket flera andra studier också visat. Rättigheter som gäller alla barn, enligt Barnkonventionen som är lag i Sverige.
– Barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda på grund av ekonomiska skäl, blir diskriminerade enligt artikel två i barnkonventionen. Vi behöver lyssna mer på barn och ta barns kunskap om sin verklighet på allvar, för att förstå vad som behöver förändras. Det är därför vi har tagit fram den här rapporten, säger Samira Abutaleb Rosenlundh, författare till ”Missing out” och sakkunnig inom barnfattigdom på Rädda Barnen.
Om rapporten
Rapporten bygger på fem fokusgruppintervjuer tillsammans med 77 barn och unga i åldern 10-19 år. Alla barn och unga som har intervjuats bor i bostadsområden där hälften till tre fjärdedelar av alla barn lever i relativ ekonomisk utsatthet (låg ekonomisk standard) enligt statistisk från SCB, och är kategoriserade som områden med ”stora socioekonomiska utmaningar” enligt Delmos/SCB. Fyra av dessa barn har också varit ”unga rådgivare”.
De har varit delaktiga i framtagandet av rapporten, och bidragit med sina analyser för att stärka och tillvarata barns kunskap om sin verklighet. Rapportens huvudresultat styrks också av forskningsstudier och statistik som vi hänvisar till i rapporten. Rädda Barnen anser att det finns flera konkreta åtgärder som Sverige behöver vidta för att leva upp till sina åtaganden om barns rätt till skälig levnadsstandard.
Läs mer i rapporten Missing out” – Barn och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter