Access: Ensamkommande barn i nätverkshem
Ensamkommande barn som placerats i nätverkshem är utsatta för flera risker att fara illa och missgynnas, framförallt för att de både är ensamkommande och familjehemsplacerade.
Boendeformer för ensamkommande barn
När ett barn kommer till Sverige utan vårdnadshavare, ensamkommande, är det vanligt att barnet placeras antingen på ett anläggningsboende såsom HVB-hem (hem för vård eller boende) eller i ett familjehem. När barn placeras i ett familjehem kan de se ut på olika sätt, i vissa fall är det hos släktingar, vänner eller bekanta (nätverkshem) och i andra fall är det hos en för barnet främmande familj (okänt familjehem). Nätverkshem är alltså ett familjehem där barnet bor med någon de uppger att de känner sedan tidigare.
Idag används även andra begrepp för nätverkshem, bland annat EBO (eget boende), släkthem, medgivandehem och anknytningsboende. Ofta likställs ensamkommande barn med de barn som bor på HVB-hem. Det är ett problem eftersom de ensamkommande barn som är placerade i nätverkshem och andra former av boenden då osynliggörs. Många ensamkommande tjejer bor i nätverkshem. Då det inte förs tillförlitlig eller heltäckande statistik går det inte att ta reda på exakt hur många barn det rör sig om eller hur fördelningen ser ut mellan olika kommuner.
Brister och risker
Många barn, och vuxna runt barnen, har signalerat om bland annat isolering, sämre förutsättningar till etablering, trångboddhet, utnyttjande och bristande stöd och uppföljning. Ensamkommande barn i nätverkshem är sällan inkluderade i forskning, inflytandeforum, konsekvensanalyser eller sammanhang där det diskuteras förbättrings- och utvecklingsinsatser, varken för ensamkommande eller familjehemsplacerade barn.
Det finns nätverkshem som fungerar bra, men många behöver kompletterande stöd och vissa är inte alls trygga för barnen. Det finns luckor och gråzoner i samhällets stöd och skydd som i sin tur bidrar till att barnen riskerar att missgynnas och utnyttjas.
Projektet Access
2019 släpptes rapporten Ensamkommande barn i nätverkshem – Erfarenheter från projektet Access. Projektet Access startade efter att det kommit signaler om risker och brister beträffande ensamkommande barn som bodde i nätverkshem. Syftet med projektet var att ta reda på mer om situationen och möjliggöra barnens inkludering för att på sikt kunna minska diskriminering.
Erfarenheter från projektet Access
Rapporten är en sammanställning av de erfarenheter och den kunskap som projektet Access inhämtat under projekttiden. Access drevs som ett samverkansprojekt mellan Rädda Barnen, Malmö Stad och Länsstyrelsen Skåne under perioden januari 2015 – december 2018.
Hämta rapporten"På djupet" en podd från Socialstyrelsen
"På djupet" en podd från Socialstyrelsen
Avsnitt 26: När fler ensamkommande barn flydde till Sverige 2015 påverkades socialtjänstens arbete över hela landet. Men hur ser situationen ut nu, och på vilka sätt kan Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn vara till hjälp? Lyssna på samtalet om flickor, nätverkshem och psykisk ohälsa i väntans spår.