Alltför många barn i Sverige växer upp i ekonomisk utsatthet
Nästan hälften av alla barn i Sverige som föddes år 2000 har drabbats av fattigdom under sin uppväxt. Det visar vår nya studie Millenniebarnen.
Rädda Barnens nya studie Milenniebarnen belyser barns ojämlika uppväxtvillkor och ger rekommendationer för hur vi kan ge alla barn i landet samma möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.
Unik studie följer en årskull barn
Studien är framtagen tillsammans med professor Tapio Salonen och är den första i sitt slag i Sverige. Millenniebarnen följer en hel årskull barn utifrån deras ekonomiska villkor under hela deras barndom. Syftet är att undersöka ekonomisk utsatthet för de som föddes år 2000, från födelseåret till 17 års ålder. Barnen är antingen födda i Sverige eller har flyttat till Sverige.
Måttet ekonomisk utsatthet utgår från att barn lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd under ett år. Det här sättet att följa barn under hela deras uppväxttid ger ett nytt och hittills unikt perspektiv.
Brister i våra samhällssystem
Studien förstärker den bild av brister i olika samhällssystem som vi har lyft i flera tidigare rapporter. Till exempel inom familjepolitiken som numera allt sämre förmår kompensera för barns varierande ekonomiska uppväxtvillkor. Den ger oss fler ledtrådar i hur exempelvis långvarigheten i nyanlända familjers etablering, grundnivåerna i föräldraförsäkringen och hur bostadsbidraget är utformat, påverkar den enskilda familjen.
Barn och föräldrar berättar
Vi på Rädda Barnen har under lång tid bedrivit verksamhet i några av de mest ekonomiskt utsatta delarna av Sverige. I Millenniebarnen berättar barn och föräldrar om sina egna erfarenheter och ger röst åt alla de som tvingas leva med barnfattigdomens konsekvenser.
– Min dröm är att mina barn i framtiden inte ska behöva oroa sig ekonomiskt. De ska inte behöva känna sig utanför i sina gäng på grund av pengar. För att uppnå detta behövs mer snack och medvetande om pengar och problem, säger en 15-årig tjej som deltar i Rädda Barnens verksamhet På Lika Villkor.
Vi behöver långsiktiga förändringar
Vi vill se en rad förändringar från ansvariga politiker och beslutsfattare. Bland annat bör Socialstyrelsen få i uppdrag att utreda och tydliggöra innebörden, definitionen och skyldigheten att beakta rätten till en ”skälig levnadsstandard” på miniminivå utifrån barns egna beskrivningar och erfarenheter.
– I dagens samhälle finns en tendens att söka snabba lösningar på bekostnad av de mer långsiktiga satsningar som vi vet fungerar. Sverige behöver en robust bottenplatta av fungerande välfärd för att minska ökande klyftor och för att kunna erbjuda alla barn i Sverige en trygg uppväxt, säger Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell.
Vad visar studien?
- Nästan hälften av alla barn födda år 2000, har upplevt ekonomisk utsatthet åtminstone något enstaka år under sin uppväxt. (47,4 procent eller 53.726 av totalt 113.432 barn)
- Mer än vart åttonde barn i denna årskull har upplevt ekonomisk fattigdom under en stor del av sin barndom. (15.000 barn eller 13 procent)
- En femtedel av årskullen har kommit till Sverige innan 18 års ålder.
- Hela 85 procent av dessa totalt 22.500 barn har erfarenhet av ekonomisk knapphet, åtminstone någon period.
- Barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt förhöjd fattigdomsrisk. Ett barn som bott med sammanboende föräldrar under hela sin uppväxt har en fattigdomsrisk på 19 procent jämfört med 87 procent för barn som levt med en ensamstående förälder.
Du behöver inte pengar för att må bra. Men du behöver ändå pengar för att överleva.
Rädda Barnens rekommendationer
- Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda och tydliggöra innebörden, definitionen och skyldigheten att beakta rätten till en ’skälig levnadsstandard’ på miniminivå utifrån barns egna beskrivningar och erfarenheter.
- Regeringen bör vidta åtgärder som minskar sårbarheten, genom att öka träffsäkerheten särskilt för barnfamiljer med skulder, som är ensamförsörjande och/eller utan en stadigvarande bostad.
- Bostadsfrågan bör lyftas in i den familjepolitiska debatten mer centralt i och då i synnerhet för barnfamiljer med bestående låga inkomster.
- Dagersättningen bör höjas till en anständig nivå. Den dagersättning familjer som söker asyl i Sverige är inte på en nivå så att den kan tillförsäkra barn en skälig levnadsstandard. Liksom till exemepel barn utan papper har dessa barn rätt att inte diskrimineras på grund av sin migrationsstatus.
Var med och gör världen bättre för barn varje dag!
