Viktiga begrepp inom jämlikhetsarbete

Alliering är ett aktivt arbete som man gör. Att alliera sig med människor som ofta blir exkluderade betyder att du måste ifrågasätta de maktstrukturer och normer som gynnar dig själv. Det inre arbetet som krävs av dig kan du utföra med hjälp av olika reflektionsövningar, läs mer under (Reflektionsövningar och När är vi inte inkluderande?)

Det yttre arbetet handlar om att kunna se och stötta någon som blir utsatt, skadad eller exkluderad, även om du själv inte har samma erfarenheter. När vi befinner oss i situationer där vi inte riskerar något, har vi möjlighet att vara starka och modiga.

En allierad person är någon som använder sina privilegier och sin handlingskraft för att motverka orättvisor som andra utsätts för. Alliering är ett viktigt verktyg för att uppnå jämlikhet. Det handlar både om att främja inkludering och om att agera när någon blir skadad.

• Lär dig mer om exkluderande normer. Utbilda dig själv!

• Sök stöd från kollegor och vänner som också arbetar för jämlikhet.

• Fråga och undersök. Vad menar du när en kommentar verkar exkluderande?

• Var uppmärksam på härskartekniker och mikroaggressioner när de händer.

• Våga säga till och agera om en situation blir ojämlik. Var aktiv!

• Stötta den som är utsatt och bekräfta deras upplevelser och känslor.

• Använd rutiner som checka in och checka ut i möten för att säkerställa att alla blir hörda och sedda från början.

Om du har skadat någon i en tidigare händelse, är det bra att:

• Lyssna mer och prata mindre!

• Kom ihåg: Din avsikt är inte alltid samma sak som effekten av ditt agerande.

• Be om ursäkt och lär dig hur du kan agera annorlunda i framtiden.

Andrefiering är när en person eller grupp betraktas som "den andre" i förhållande till en norm eller majoritet. Detta kan ske på grund av faktorer som etnicitet, kön, sexuell läggning eller religion. Andrefiering påverkar hur människor ser på sig själva och kan skapa känslor av utanförskap.

Konsekvenser av andrefiering:

• Diskriminering: Personer som andrefieras kan bli orättvist behandlade och får svårare att få samma möjligheter som andra.

• Psykisk hälsa: Det kan leda till minoritetsstress, ångest, depression och känslor av isolering.

• Sociala spänningar: Andrefiering kan skapa konflikter och öka fördomar mellan grupper.

• Missförstånd: Det leder ofta till stereotyper, vilket gör det svårare att förstå varandra.

Härskartekniker är strategier eller metoder som används för att upprätthålla makt och kontroll över andra genom att förminska, kontrollera eller tysta dem. Dessa tekniker syftar till att stärka maktobalanser, ofta mellan en majoritetsgrupp och en minoritetsgrupp, eller mellan en auktoritär person och en underordnad. Härskartekniker kan förekomma både tydligt, som i direkt diskriminering, och subtilt, som i små men upprepade kommentarer som ifrågasätter en persons värde eller kompetens.

Vanliga exempel på härskartekniker:

• Osynliggörande: Att ignorera eller förminska en persons bidrag.

• Förlöjligande: Att framställa en person eller grupp som mindre seriös, vilket minskar deras inflytande.

• Undanhållande av information: Att medvetet undvika att dela viktig information med en person för att hålla dem utanför viktiga beslut.

• Dubbelbestraffning: Att kritisera någon oavsett hur de agerar; till exempel kan en person kritiseras både för att vara "för passiv" och "för framåt".

• Skuld och skam: Att lägga skulden på en person, vilket gör att de känner sig ansvariga för något de inte kan kontrollera.

Främjartekniker fungerar på ett liknande sätt som härskartekniker men med motsatt strategi: istället för att bestraffa beteenden som bryter mot normen, belönas beteenden som stödjer eller förstärker normen. Genom att uppmuntra och belöna vissa attityder, värderingar eller handlingar, befäster främjartekniker normerna och håller maktstrukturer intakta. Detta påverkar främst de personer som redan är del av normen eller som anpassar sig till den för att få fördelar.

Exempel på främjartekniker:

• Uppmuntran av anpassning: Belöna personer som anpassar sig till normgruppens beteenden och värderingar.

• Upplyftande av vissa röster: Lyfta fram och belöna personer som redan har makt, vilket gör det svårt för andra att få inflytande.

• Bekräftelse av normbeteenden: Visa extra stöd för de som följer normen, medan de som bryter mot normen inte får samma erkännande.

Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss att hantera faror. Men människor som ofta blir orättvist behandlade i samhället kan erfara en konstant känsla av obehag.

Vi vill gärna undvika sådana känslor, så vi blir extra uppmärksamma på när något negativt kan hända. Den här ständiga oron leder till något som kallas minoritetsstress.

På Rädda Barnen beskriver vi minoritetsstress så här: 

Den stress som personer i minoriteter och utsatta grupper känner på grund av orättvisor, fördomar och diskriminering.

Minoritetsstress kan hända överallt i vardagen: på bussen, på jobbet, hos myndigheter, i affären. Även barn kan känna av och drabbas av det. Hur mycket en person drabbas och tar skada är olika. I vissa perioder i livet och under vissa omständigheter kan det till och med vara så att det inte påverkar oss. Och tvärtom, under andra faser och omständigheter i livet, kan stressen intensifieras och göra större skada.

När stressen blir för stark eller händer för ofta kan det bli riktigt jobbigt. Det är särskilt svårt att en aldrig vet när nästa negativa händelse ska inträffa. Stressen kan byggas upp över tid och påverka vår hälsa negativt.

Alla former av långvarig stress och då även minoritetsstress kan nöta på kroppen och leda till fysiska och psykiska problem, såsom ångest och nedstämdhet.

• Universell utformning kommer från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

• Det innebär att vi utgår från att människors funktioner varierar, istället för att utgå från en funktionsnorm.

• Universell utformning omfattar fysiska, psykiska, kognitiva, sociala och organisatoriska arbetsförhållanden.

• Arbetsmiljölagen, föreskrifterna och diskrimineringslagen har samma mål: att skapa arbetsplatser som fungerar för alla, oavsett funktionsvariationer eller funktionsnedsättningar, särskilt vid nyprojekteringar.

• Enligt lagen har en kollega med funktionsnedsättning rätt till skäliga åtgärder för tillgänglighet, så att hen kan delta på lika villkor. Förebyggande arbete med universell utformning gör det lättare att möta dessa krav på ett inkluderande och effektivt sätt.

• På Rädda Barnen har vi valt att bredda arbetet med universell utformning. Vi fokuserar inte bara på att adressera funktionsnormer, utan på att riva hinder för likvärdigt deltagande med ett intersektionellt perspektiv. Att bygga helhet från början är grunden i universell utformning.