Hinda Talal leder maktmätning på årets Riksmöte
Riksmötet 2024
Hinda Talal, jämlikhetsstrateg på kansliet förklarar här vad maktmätningen som ska göras på Riksmötet i höst är.
Vad är maktmätningen?
– Att vara medveten om maktfördelningen i en organisation är en viktig pusselbit i arbetet med att bli en mer jämlik organisation. På Riksmötet 2024 planerar vi därför att genomföra en maktmätning. Det är ett verktyg för inkludering och innebär att en organisation tar tempen på sitt årsmöte för att synliggöra makt och normer som kan ge deltagarna olika möjligheter och villkor att delta på möten. Vårt fokus för Riksmötet 2024 är jämställda och tillgänglighetsanpassade möten.
Varför har vi en maktmätning?
– I vår medlemsstrategi har vi som mål att vi ska vara en inkluderande och icke-diskriminerande medlemsrörelse med en mångfald av erfarenheter och perspektiv vilket gör att vi tillgängliggör vår medlemsrörelse för fler och kan göra mer skillnad för fler barn. En åtgärd i det arbetet är just maktmätningen eftersom den hjälper oss att kartlägga och förstå hur inkluderande vårt riksmöte är, genom att undersöka vår möteskultur och normerna som präglar den. Deltagarnas egna erfarenheter av riksmötet ger också en värdefull inblick i vad som behöver förändras för att våra möten ska bli ännu bättre.
Hur ska den användas?
– Maktmätningens resultat kommer att presenteras löpande på Riksmötet och därefter sammanställas som ett underlag för medlemsrörelsen att utgå från, dels inför nästa Riksmöte men också i medlemsrörelsen arbete med inkludering i respektive lokalförening. Maktmätningen är ett verktyg och det är upp till lokalföreningarna huruvida man vill integrera underlaget i sitt arbete.
När görs den?
– Den består egentligen av tre delar. Innan, under och efter Riksmötet. På själva mötet kommer vi att titta på taltid, det vill säga vilka pratar mest och i vilka sammanhang? Vilka syns och vem hänger med i diskussionerna? Vi undersöker även hur beslut fattas och observera användningen av härskartekniker och främjartekniker under mötet för att se hur det påverkar deltagare och mötesklimatet. Maktmätningen kommer att ske i plenum och på påverkanstorg.
Kommer vi att använda det på alla Riksmöten framöver?
– Förhoppningsvis! På så sätt kan vi använda sammanställningen från 2024 som ett underlag för att jobba vidare med för framtida Riksmöten och planerandet inför dessa. Årets maktmätning kan ses som en pilot, där vi testar hur det går och tas emot och om det är ett arbete som medlemsrörelsen vill fortsätta med.
Kommer vi att utveckla den åt något håll?
– Det är tanken, men vi får se var vi landar! I år tittar vi på jämställda möten men maktmätningen går givetvis att utvecklas för att inkludera fler aspekter som mäter jämlika möten, till exempel HBTQ och religion. Dock är det viktigt att vi för en dialog tillsammans, kansli och medlemsrörelse, så att arbetet känns förankrat i medlemsrörelsen.
Hinda är jämlikhetsstrateg
Hinda Talal, jämlikhetsstrateg på Rädda Barnens kansli, ansvarar för maktmätningen på Riksmötet.