Daniel hoppas på samtal om Barnrättsagendan

Har du varit på Riksmötet förut?

– Förra gången var jag med, så det här blir mitt andra.

Hur går dina tankar inför helgen?

– Det är två saker, framförallt tycker jag att stadgearbete är väldigt spännande, jag förstår vilken kraft det finns där, och det är kul att följa stadgeutskottet. Jag har kikat lite på ärendena och jag ser att ibland bryts stadgarna av olika skäl. Varför görs det? Det finns många spännande frågor där.

– Det andra jag ser fram mycket emot är Barnrättsagendan (BRA). Den tar komplexiteten i vårt uppdrag. Det handlar om att vi ska verka för barnets bästa. De fyra områdena i Barnrättsagendan är en bra approach. Det kan stärka vår riktning och hur vi kommunicerar. Och den gör att vi kan förklara verksamheten lättare.

Vilka frågor engagerar du dig mest i?

– Det är Barnrättsagendan, alla gånger. Den har ett bra upplägg och alla fyra områdena är disponerade så att det är lätt att förstå, fler kan vara med och fler kan driva.

– Jag tycker också att vi kan bli tydligare utåt och bli effektivare inåt, båda är viktigt!

Vilka förändringar hoppas du på?

– Jag hoppas på förändringar i Rädda Barnens arbetssätt. Barnrättsagendan är ju vårt styrdokument nu, så att säga. Den är samlande, och enkel.

Hur ska vi göra för att få ett riktigt bra Riksmöte?

– Jag tänker att vi ska vara nyfikna på det lite okända, även om vi ska prata om det som vi brukar prata om också. Men Barnrättsagendan är bra att lyfta. Jag försöker också bredda mig för att förstå mer hur andra tänker, att få inspiration från olika håll. Men inspirationen måste omsättas i engagemang, frustration och leverans. Om vi sliter och jobbar så slipper barnen slita, vi Räddabarnare kan aldrig vara nöjda, vi måste alltid vara frustrerade.  

– Så, Barnrättsagenda, inspiration och leverans är bra, lets go!

Vad ser du mest fram emot på Riksmötet?

– Att dricka kaffe och prata med folk om BRA och lyssna. Resonera, möta blickar, vara nyfiken på påverkanstorgen. Sen att trycka på knappar är förstås viktigt men det gör vi ändå.