Angeli vill få fler att engagera sig i organisationer
Mikroengagemang
"Jag skulle kunna spetsa till det och säga att det är alla medlemsorganisationers skyldighet att erbjuda mikroengagemang." Det säger Angeli Sjöström Hederberg, som skrivit en rapport i ämnet.
Vad är mikroengagemang?
– Vi beskriver mikroengagemang som lågtröskel- eller instegsaktiviteter. Det är enkla och avgränsade engagemangsformer som syftar till att fler ska få möjlighet att bidra till organisationens verksamhet och ändamål.
Varför har du intresserat dig för det?
– Organisering har seglat upp som den viktigaste frågan i civilsamhället. För tjugo år sedan var det rekrytering, sedan kom fokus på att behålla medlemmar, efter det att engagera fler och sedan att nå nya målgrupper. Nu brottas många med organisering, man inser att en viss del av medlemmarna behöver känna att de vill och kan vara med och utveckla och driva föreningen. Men för att hitta de där som vill bära organisationen över tid behöver vi bli bättre på att släppa in fler i ett allra första engagemang. Alla folkrörelser börjar med små rörelser.
Varför behövs mikroengagemang och kan det utvecklas till något annat? Vad i såna fall?
– Det är ytterst få som vill eller vågar sätta sig i en styrelse eller bli volontär direkt. Ändå är det fortfarande ofta de sätten som erbjuds när man ska engagera sig lokalt. Det måste finnas mer avgränsade aktiviteter där jag förstår vad jag ska göra, när det är klart och hur det bidrar till reell skillnad.OM jag sedan vill göra mer ska det finnas bryggor till det. Men det lilla engagemanget ska också räknas.
Varför passar mikroengagemang i Rädda Barnen?
– Rädda barnen är en medlemsorganisation, medlemsorganisationen är inget man har. Och då behöver medlemmarna enkelt kunna förstå hur de kan bidra: på fem minuter, fem timmar eller fem veckor. Rädda Barnen har en enorm potential i att jobba mer med mikroengagemang. Idag är det en relativt hög tröskel att jobba med exempelvis direktverksamhet och volontärsuppdrag eftersom det krävs utbildningar, registerutdrag osv. Det är helt klart rimligt i mötet med barn, men bara att läsa informationen av vad som krävs kan göra att många hinner hitta en annan organisation att bidra till som är enklare att kliva in i. Jag tycker att Rädda Barnen ska tänka mer som en helhet: att allt från tid, pengar eller kunskap och så vidare, är engagemang. För någon är ett mikroengagemang att swisha en gåva, för någon annan att dela ett upprop i sociala medier, att sätta upp en affisch på sin skola eller att delta på ett möte där man lär sig något som gör en till ambassadör för barnrättigheter i samhället.
Vilka organisationer kan jobba med mikroengagemang?
– Alla. Jag skulle kunna spetsa till det och säga att det är alla medlemsorganisationers skyldighet att erbjuda mikroengagemang. Att inte ha former för mikroengagemang i sin verksamhet, kommunikation och i mötet med människor är lite slappt när vi vet, enligt forskning, att människor vill bidra till ideellt arbete. Jag tycker man ska se mikroengagemang som ett enkelt verktyg att göra det roligare att vara aktiv, både för dem som är det nu, för anställda och för potentiellt engagerade.
Arbetar med medlemsdrivna organisationer
Angeli Sjöström Hederberg är bonddotter, sociolog, författare, förändringsledare och grundare till Medlemsutveckling.se.
Sedan tjugo år hjälper hon och hennes kollegor medlemsdrivna organisationer att rekrytera, aktivera och behålla medlemmar.
2024 tog hon fram en rapport åt Rädda Barnen som handlade om vad de föreningar som växt många år i rad har gemensamt.
Nu är hon också aktuell med en rapport om mikroengagemang.
Har du frågor?
Kontakta medlem@rb.se om det är något du undrar över.