AI-teknik gör att Rädda Barnen kan finnas där barnen finns

Barn och unga som spelar spel online får möjlighet att vara kreativa, känna gemenskap och lära sig nya saker. Sara Lejon, projektledare med fokus på gaming på Rädda Barnen, spelar tillsammans med sina barn och ser hur de utvecklas av det.

– Barnen utvecklar nya förmågor och umgås med sina vänner digitalt. Jag spelade själv mycket när jag var barn, men då var det ju inte online som idag, berättar Sara Lejon.

Tyvärr har miljön på spelplattformarna online även negativa sidor. Utöver mobbing, hat och psykiskt våld riskerar barn och unga att möta nya typer av utsatthet, som exempelvis grooming. Allt fler unga vittnar om en rå jargong på plattformarna.

– Därför är det oroväckande att gamingvärlden präglas av en stor frånvaro av vuxna och ibland brist på förståelse från vuxenvärlden. De barn som löper störst risk att utsättas online är de som redan befinner sig i en utsatt situation i sin fysiska miljö, och som saknar viktiga vuxna att söka stöd hos, säger Sara Lejon.

AI-teknik fångar upp barns behov av stöd

Det är mot bakgrund av detta som idén till gamingprojektet föddes. För att kunna ge alla barn den trygga barndom och meningsfulla fritid som de har rätt till, vill Rädda Barnen finnas där barnen finns.

– Rimligtvis borde vi agera lika kraftfullt om ett barns beteende ändras tvärt online, som vi hade gjort om det skedde i den fysiska världen. Om ett barn slutar gå till skolan, slutar leka med kompisar eller är väldigt ledsen eller arg, brukar det ofta uppmärksammas. Vi vet att vi med rätt teknik kan upptäcka liknande förändringar i barns beteenden när de gamear, säger Sara Lejon.

För att kunna göra det behövs nya metoder. Rädda Barnen började se över möjligheten att utnyttja potentialen i AI-teknik för att nå ut till barn och unga som befinner sig i riskzon.

– Ett AI inom gaming kan fungera som fritidsledare, lärare eller andra viktiga vuxna gör idag, och lägga märke till och flagga för när stora beteendeförändringar sker. Det finns många sätt att fånga upp det digitalt och sedan erbjuda det stöd som behövs. Det är viktigt att poängtera att vi också kommer att behöva utveckla nya stödinsatser, eftersom det samhället erbjuder idag inte räcker till.

”Projektet har en unik potential att lösa problem”

Projektidén presenterades i en ansökan till Svenska Postkodlotteriets Drömprojekt, och beviljades stöd. Drömprojekten syftar till att stödja utveckling, innovation och nytänkande, och Hélène Carlbark, välgörenhetschef på Svenska Postkodlotteriet, berättar om varför just det här projektet var viktigt för Postkodlotteriet.

– Samhällets insatser för att identifiera unga i riskzon är omfattande i skola, i fritidsaktiviteter och på stan. Men allt fler unga spenderar sin fritid helt utanför dessa miljöer. Det här projektet ringar in ett område där samhället inte stödjer unga i samma utsträckning. Vi ser positivt på när organisationerna arbetar innovativt och vågar tänka utanför sin ordinarie verksamhet. Rädda Barnens idé om att vara fältassistenten, fritidsledaren och nattvandraren i ungas digitala miljö är ett lysande exempel på just innovation och mod.

Hélène Carlbark har flera förhoppningar med projektet.

– Projektet har en unik potential att kliva rakt in i en familjs hem och lösa ett problem som många upplever i vardagen och därmed har lätt att identifiera sig med. Däri ligger också projektets framgångsfaktor: att nå fram till barn och unga i deras egna miljöer. Vi hoppas att projektet ska starta en medskapande process, med barn, spelbranschen, civilsamhället och offentliga myndigheter för att göra barns digitala miljöer säkrare.

Sara Lejon på Rädda Barnen stämmer in.

– Målet är att förbättra barns psykiska hälsa. Men det handlar lika mycket om barns rätt till stöd, rätt till vuxen närvaro och rätt att få vara med och samskapa nya lösningar som utgår från deras behov.